Självbild / Identitet

Människans identitet är det som definierar den unika människan. Den kan vara självdefinierad (hur jag upplever mig själv, vem jag är och inte är) eller definierad av andra.

En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka.

En människas identitet utformas med att hon får stimuli från olika saker hon ser, hör, eller känner. Dessa stimuli varseblir hon, och tack vare varseblivningen bildar hon egna inre modeller. Inre modeller är en sorts bild man har om någon viss sak, exempelvis att salmiak smakar illa. Men, dessa inre modeller kan ändras om denna person råkar äta en god sorts salmiak, då varseblir hon denna sak på nytt, och följaktligen ändras den inre modellen, till att salmiak är gott. Identitet är en mycket viktig del av individens jag-uppfattning.

Många menar att barndomen har stor betydelse för de värderingar vi bär med oss genom livet vilket är sannolikt eftersom yngre hjärnor är mer plastiska.

Wikipedia.se – Identitet

Vi har med andra ord inte samma förutsättningar att klara oss i livet – det är mycket som spelar in på vilken slags människa jag blir. Det där med självbilden är en intressant sak – Hur uppfattar jag mej själv? När jag ser mej i spegeln, ser jag det som syns, eller ser jag det som jag lärt mej att se?

Vi formas under hela livet och jag tror på att;  det är aldrig försent att ge sin självbild näring i positiv riktning. Att omge sej med negatitivism är förödande och inget man mår bra av!

Har du inte någon som kan ge dej komplimanger, som kan stötta och peppa dej – så ge dej själv det du saknar och försök att strunta i det negativa. Det går, men det är svårt och kan ta väldigt lång tid – dessutom är livet en berg- och dalbana.

Men glöm inte; DET ÄR ALDRIG FÖRSENT!

Annonser

2 responses to this post.

  1. Posted by Kalle on 26 september, 2011 at 01:05

    Självbild… Mina tankar om det. Hela livet så söker vi bekräftelse, redan som barn så har vi ett stort behov av att bli bekräftade. När vi vid 6 månaders ålder är hungrig och mamma bekräftar den känslan så växer vi. Vid förskole ålder vill vi höra att sandslottet blev jättebra. I tonåren är det i kompisarna och skola som bekräftar oss på olika sätt och i vuxenlivet så är det i huvudsak yrkeslivet och familjen som bekräftar oss.
    Utan bekräftelse så är jag ingen.
    Får jag bara negativ bekräftelse så är jag någon men ingen som jag vill va.

    Så kom i håg att ge alla i din närhet, Kamrater, familj, grannar mm. positiv bekräftelse… då växer deras självbild och du får garanterat positiv bekräftelse tillbaks….

    Svara

    • Tack Kalle för reflektionen!
      Visst är det så – självbild/identitet är lite svår att definiera, men väldigt intressant eftersom det går att tänka i olika banor…

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: