Är det mig du kallar tant?

Häromdagen satt jag i ett väntrum på ortens lasarett och bläddrade i väntrummets tidningar  – ibland rätt färska faktiskt, men oftast hade ”bäst-före-datumet” passerat sen länge tillbaka.

Oavsett i vilken tidning man bläddrar i, så skrivs det, mer eller mindre, sida upp och sida ner där skribenten talar om för oss läsare

  • hur vi ska vara
  • hur vi ska klä
  • vad vi ska tycka och tänka etc.

Å för gud´s skull – glöm inte smörja in dig med den eller den salva, så lovar vi dyrt och heligt att du kommer att få ett evigt liv i lyx och glädje! Om inte, *så höjer man fingret lite varnande*, kommer du att fortsätta se ut som du gör idag – gammal, trött, påsar under ögonen, både brösten och magen som hänger flera centimetrar för långt ner, bra mycket längre ner än den tillåtna gränsen!!!

Kände bara att jag blev så in i helsiket förbannad…  Du tror väl inte att det är ”bara” de i 15-30 års ålder som har en evighets-press på sig att prestera nått? Hela livet ser ju ut så där – ”du måste, du måste, du måste”….annars räknas du inte, du blir inget, du ser ut som ”hej-kom-o-hjälp-mig” osv.

När faan (ursäkta uttrycket) ska det vara okej att vara normal?

Innan jag gick, kikade jag mig själv i spegeln och undrade; ”Är det mig du kallar tant?”

Knyckte stolt på nacken och satte näsan i vädret!

Annonser

One response to this post.

  1. 🙂 Bra gjort, för du duger som du är! kram

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: