Posts Tagged ‘har’

VÅR!!! Käka ogräs…

Maskros;

Plocka bladen när de är så späda som möjligt. Hacka dem fint och blanda med olivolja, pressad citron och eventuellt lite färsk vitlök, för en sallad god nog till varje sammanhang!

hämta

Kirskål;

Plocka  3 dl färska blad och kör i mixer med 2 dl olivolja, riven parmesan, 1 dl valnötter, vitlök och salt efter smak. Vips har du en utmärkt pesto till bröd, marinader, pasta eller liknande. Kirskål passar också utmärkt tillsammans med kokt ägg och kokt potatis till en smakrik och matig picknicksallad.  

Annat vilt växande vårgrönt vars blad kan användas i sallad, smoothies, pesto, soppor, blandat med keso på smörgås – bara fantasin sätter gränser – är till exempel groblad, gullviva, björk, lind – och såklart, den oslagbara brännässlan!

hämta (1)

Äntligen fredag!

Veckorna går i en rasande fart och det är inte alltid man hinner med.

Har under en lite längre tid träffat så fantastiska människor – människor som kämpar på här i livet! De inspirerar mig och ger mig kraft att fortsätta vandra på livets stig.

Härligt att kunna stanna upp och mötas och få sån energi av dessa – tusen, tusen kramar till Er!

Nu är det dock fredag och kvällsmys att se framemot. I ugnen puttrar nu en hjortfärslimpa fylld med fetaost och soltorkade tomater, till det ska det serveras sallad på babyspenat, tomater och purjolök + ett glas rött! Mmmmm härliga fredag!

Inget gym, ingen simning, bara vara lat och låta tankarna på veckan som varit få sjunka in och leka sina spratt i hjärnan!!!

 

hämta

Vilken dag!

Kallt och blåsigt, har till och med snöat en hel del idag.

Dock har det blivit några promenader och den sista blir om en liten stund då hundarna ska ut på sin sista ”pink”-sväng.

Sen ska jag nog lägga mig tidigt och läsa en bok som jag fått låna av en granne. Ingen författare som jag känner igen sen förut, så det ska bli intressant.

hämta

Tro för den delen inte att jag är nån bokmal – men att koppla av och läsa innan man somnar är mysigt!

Börjat som smått att planera fredagens middag – tusan så sugen på en härlig köttbit och rikligt med kryddsmör. Gärna ett glas rött till….eller kanske två ??

Hade ett givande samtal på jobbet idag – tankarna började snurra angående det här med att mötas i kommunikation. Vad är det svåraste i ett samtal mellan två personer? Oavsett om man känner varann sedan förut eller inte.

Kan det vara att lyssna på den andre? Eller är det att försöka göra sig förstådd?

Måste man hitta en gemensam nämnare i samtalet? Eller kan man bara pladdra på?

I skrift är jag en ”pladdrare”, men i ett samtal….nja, jag vet inte riktigt.  Har nämnt det tidigare, nämner det igen; jag är en rätt vimsig/glömsk person, men jag tror jag har åtminstone en fot på jorden.

En blåögd, kanske lite naiv person…  Äsch, jag tror jag lämnar tankarna där och ger mig ut i vintervädret med hundarna istället!

 

Förändring

Har ni tänkt på hur mycket det finns att se framemot, så mycket att längta efter, så mycket att sträva efter….  Varje dag, varje ögonblick finns där både stora och små saker som tillsammans bildar pusslet ”Mitt Liv”.

Som idag, under långpromenaden med min hund, en granne och hennes hund. Lite kallt och blåsigt, så det kändes som det vara flera, flera minusgrader. Men rätt klädd och bra skor, så var det underbart härligt att vara ute, se hundarna hur de sprang och busade. Vilken livsglädje!!!

Tänk om man själv var så lätt och ”busig” i kroppen, vilken lycka det skulle vara.

Fast….det finns de som sitter/ligger där de är och skulle ge vad som helst för lite frisk luft, vissa skulle kanske inte ens våga drömma om en promenad i skogen.

Är det så det är här i livet? Att man längtar till något/någon man inte har tillgång till? Att man hela tiden strävar efter något bättre, finare, lättare etc.? Oavsett vilken situation man befinner sig i?

Varför inte bara stanna upp, se var jag befinner mig i mitt liv och känna efter om det verkligen är så här jag vill ha det i mitt liv??!!

En förändring är aldrig lätt och den går kanske inte heller smärtfritt fram. Men är den värt allt besvär? Är verkligen ”gräset grönare på andra sidan”?

Det finns mycket jag längtar efter, det finns mycket som jag skulle vilja förändra – men jag är osäker om jag har det modet, förståndet att inse vad den förändringen innebär och framför allt, kan jag acceptera det jag inte kan förändra?

Att leva är inte det lättaste!

hämta

 

Gó limpa

Jodå – limpan blev suveränt god och helt i min smak.

Dock kunde jag ha blandat i lite grovhackade nötter för tungmotståndets skull.

Å jag är faktiskt förvånad över att fiberhusken inte kändes som en ”snorig” ingrediens, så det var verkligen lyckat!

Har du vägarna förbi – kom in för en kopp té/kaffe och väldigt god smörgås!

Exif_JPEG_PICTURE

Kvälls funderingar

Idag har det varit en bra dag.

Det känns onekligen skönt att göra kväll just nu, sätta sig och slöa en stund framför tv:n med en stor kopp African Rooibos (vilket är min favorit the för tillfället) och en apelsin. Lyssna på Leif GW Persson och höra om alla brott.

Mat idag;

  • Kaffe+kokosolja och en ostrulle och en klick smör.
  • Yoghurt och en näve nötter.
  • Lunch med systerdotter; chiliconcarne, ost och bubbelvatten
  • Åsså kvällsfika enl. ovan

Dagens motion;

  • promenad 5,5 km
  • motionssim 750 m

Nä hörrni…..det gäller att inte överdriva alltför mycket – det räcker för den här dagen!

 

 

Kafferepet sprider sig

Kära läsare!

Har ni också märkt att kafferepen börjar sprida sig i vårt samhälle?

Inte bara på badhuset har jag upptäckt fenomenet, utan även i mataffären! Stod länge idag och väntade för att komma förbi en grupp ”kaffe-reps-medlemmar” och hämta en vara på hyllan!  Jag brukar inte vara otålig,  jag brukar ha bra tålamod – men detta fenomen går mig mer eller mindre på nerverna!!!

Det är helt okej med kaffe-rep – men för guds skull….ge plats även till oss som inte är medlemmar i denna grupp!

Kafferepen fyller sin sociala funktion, det är inte det jag gnäller över…. Förstå mig rätt nu!

images

Livet har sina glädjestunder!

En lite kul händelse – sånt bjuder jag gärna på. Ni vet livet är inte bara svart och vitt, ibland finns där färgsprakande små händelse som man kan skratta gott åt. Oftast är det när jag gör bort mig (vilket händer rätt ofta) och det är så himla gott att kunna skratta….

Jag älskar livet, och jag älskar att vara glad – det är det bästa med livet.

Äsch då….nu ska jag inte surra en massa svammel här. Nu till det jag skulle berätta;

Igår kväll vad det dags för motionssim igen, jag var rätt trött hade ingen större lust att röra på fläsket. Men efter en inre diskussion om vad jag mår bäst utav, så blev det iallafall så att jag packade min ”badväska” och åkte iväg.

Resultatet blev 700 m och sen 10 min i bubbelbad, tillsammans med 5 andra personer. Hamnade bland de värsta strålarna i bubbelbadet, hade full sjå att hålla mig kvar på sittsen. Titta ner på bubblorna och upptäckte att (och jag ljuger bara lite nu….) ALLA bubblorna hade tydligen letat sig in i min badräkt – för typ större byst än den jag gluttade ner på har jag då aldrig i hela mitt liv skådat…

Hahahaha…..hade full sjå att inte bara hålla mig kvar på sitsen, utan även att försöka dämpa omfånget på bysten! 

Å vet ni vad? (Säger som en inbiten norrländska) Hä känns i kröppen i dá!

 

 

Har du lätt för dig?

Om du hela tiden har lätt för dig; du kan röra dig obehindrad, du kan springa, du kan gå, du kan överhuvudtaget rör dig och du mår bra så gott som alla dygnets timmar – Då kan du känna dig lycklig!

För det är inte en självklarhet för alla!

Själv kan jag vissa dagar har svårt att ens gå – jag behöver stöd i form av gåstavar, någon vän att  hålla i, sparken, cykeln – helt enkelt det som fungerar och som kan ge mig det stöd jag behöver för att röra på mig!

Som rökare och icke motionär, försöker jag så gott det går att vara igång. Fick presentkort på ”springa-fort-skor” av släkten när jag fyllde jämna för x veckor sedan.

Igår gjorde jag ett för mig enormt framsteg = jag sprang hela 400 meter i ett sträck!!!!

Just nu är jag enormt stolt över mig själv, jag skulle vilja skrika av glädje : JAG KAN!

 

Målet för mig är nämligen att springa, att njuta av det, att känna den där härlig tillfredsställelsen att springa! Att riktigt känna hur oövervinnerlig jag är!

 

Överlämningsmötet

Gick ungefär som väntat! Inget speciellt hände – vi liksom ”kände av” läget  och kollade vad som hänt tidigare och vad som INTE hänt etc. etc.

Det vi kom fram till var att jag ska påbörja en arbetsutredning med Af hörsel.

Det är jag oerhört tacksam för! Där arbetar personer som VET vad det innebär att vara hörselskadad, som VET vad det innebär att ha den sjukdom och det hinder som jag har!, som VET vad det innebär med en CI-operation!

Nu kan jag börja koncentrera mig på andra saker än ha denna stress/press hängande över mig att jag MÅSTE ut i arbetslivet på både gott och ont!

Blir bara så förvånad över att det sitter personer  i ett Överlämningsmöte som har sån liten kunskap om mitt handikapp! Är det verkligen meningen att jag ska känna mig trygg i dessa sammanhang?

Tur att jag uppmärksammade att jag fick ta med en valfri person som skulle fungera som mina extra öron och som stöd för mig:

Tack Karin för att du ställde upp för mig! och fanns där för att vara mitt stöd och räta ut de frågetecken som dök upp.

Tack även till Texttolkarna som gjorde det möjligt att hänga med under precis hela mötet!

Just nu är jag precis färdig – jag är skittrött och ögonen går i kors! Försökte ta en kvälls promenad med hunden…..blev inte långt precis. Så fort hon gjort ifrån sig, vände vi och gick hem!