VÅR!!! Käka ogräs…

Maskros;

Plocka bladen när de är så späda som möjligt. Hacka dem fint och blanda med olivolja, pressad citron och eventuellt lite färsk vitlök, för en sallad god nog till varje sammanhang!

Kirskål;

Plocka  3 dl färska blad och kör i mixer med 2 dl olivolja, riven parmesan, 1 dl valnötter, vitlök och salt efter smak. Vips har du en utmärkt pesto till bröd, marinader, pasta eller liknande. Kirskål passar också utmärkt tillsammans med kokt ägg och kokt potatis till en smakrik och matig picknicksallad.  

Annat vilt växande vårgrönt vars blad kan användas i sallad, smoothies, pesto, soppor, blandat med keso på smörgås – bara fantasin sätter gränser – är till exempel groblad, gullviva, björk, lind – och såklart, den oslagbara brännässlan!

Äntligen fredag!

Veckorna går i en rasande fart och det är inte alltid man hinner med.

Har under en lite längre tid träffat så fantastiska människor – människor som kämpar på här i livet! De inspirerar mig och ger mig kraft att fortsätta vandra på livets stig.

Härligt att kunna stanna upp och mötas och få sån energi av dessa – tusen, tusen kramar till Er!

Nu är det dock fredag och kvällsmys att se framemot. I ugnen puttrar nu en hjortfärslimpa fylld med fetaost och soltorkade tomater, till det ska det serveras sallad på babyspenat, tomater och purjolök + ett glas rött! Mmmmm härliga fredag!

Inget gym, ingen simning, bara vara lat och låta tankarna på veckan som varit få sjunka in och leka sina spratt i hjärnan!!!

 

Livets motvindar

Det finns det gott om, precis som det finns gott om medvindar också för den delen.

Men just nu känns det tungt att traska i motvind. Kan inte sätta fingret på vad det är som gör att det känns tungt. Jag är inte den som hänger läpp alltför länge – även om det är nyttigt att ha motvind ibland. Jag brukar vara duktigt på att hitta lösningar, att pröva mig fram tills jag hittar lösningen.

Men idag känns det tungt, känner en oro i kroppen och kan inte få ordning på mina tankar riktigt.

Packat min träningsväska och ska strax åka till gymet för ett pass – förhoppningsvis mår jag bättre efteråt, när jag fått igång endorfinerna i kroppen.

Har varit rätt duktigt vad gäller maten, inte helt strikt ännu, vill ta det lite lugnt i övergången. Sist mådde jag pyton i ca 2 månader innan det vände och jag har inte det tålamodet i kroppen just nu.

Kommer dag, kommer råd!

Paaaaj time!

Måste bara få dela detta med Er andra som söker recept på nått smaskigt!

Välkommet till helgens mys….. Kanske ska ringa syrran + svåger och bjuda?

Tack alla Ni som delar med er av allt smaskigt som går i LCHF´s tecken.

 

(Klicka på bilden, så kommer du till receptet!)

Nämen….

Jag har ju knappt börjat med LCHF – och vips så nått kilo försvunnit!

Tänkte att jag skulle väga mig först efter några månader – typ när byxorna börjar ramla av. Men kände i morse att jag måste bara kolla. Döm om min förvåning, har tappat ca 6 kg sen julen 2012!!!!

Visst, jag går en hel del med hundarna, men inte så fastligt fort att jag skulle råka tappa nått gram efter vägen.

Istället har jag börjat smyga in LCHF mer och mer, och tydligen så har det hjälpt. Jag känner mig också piggare och gladare – även om livet i sig självt går lite upp och ner. Men inombords så har livsglädjen åter tagit sin plats och den välkomnar jag med ödmjuk kärlek.

Ska köra på gymet varann dag, vara ute med hundarna så mycket jag hinner och orkar, börja cykla med den yngre hunden mer och mer – träna upp så hon orkar och håller i tassarna. Förhoppningsvis kommer vi att tillsammans orka ge oss ut på löptur tillsammans och förhoppningsvis avverka några kilometrar. DET är ett av mina delmål denna sommar!

Andra mål som jag sätter upp är:

• Tätare kontakt med mina nära och kära
• Ge mitt liv en chans att må bra, både fysiskt och psykiskt – dvs ta itu med det här att ”TA HAND OM DIG SJÄLV”
• Införliva LCHF till 100%

Ja, det får räcka …

 

Vardag igen

Efter påskhelgen har det äntligen blivit vardag igen!

Legat sjuk i förkylning med snuva, ont i halsen och feber! En och annan liten sill har dock hunnit med att hamna i magen, tillsammans med kokt ägg (!!!!) och en och annan snaps!

Jag mår lite illa av att äta ägg, det känns som om det växer i halsen när jag ska försöka mig på just kokta ägg. Men tillsammans med sill eller skaldjur går det bra.

Lite synd när just ägg är en sån bra LCHF-mat.

Vikten börjat minska och jag tycker att jag känner mig piggare – trots att jag ännu inte hamnat i den där strikta delen av min LCHF-karriär. Känner att jag inte har så bråttom dit, utan tar det med ett steg i taget.

Igår gjorde jag slag i saken och åkte till gymet, köpte ett månadskort och satte igång med mjukstart. Dvs provade alla maskiner och körde ett längre pass på deras löpband.

Idag känns det i precis hela kroppen, men det är en underbar känsla. Äntligen har jag kommit igång!!!

Nu vet jag inte riktigt hur jag ska köra, vilka maskiner och vilka övningar etc. etc. Men allt det där ger sig, det viktigaste är kanske att komma igång…..

Fast har du som läsare tips så tar jag tacksamt emot det. Tanken är att jag ska köra igenom hela kroppen och bli en bra joggare.

Sköna söndag

Sovmorgon idag – efter en lite orolig natt.

I torsdags var jag på hudmottagningen och tog bort en misstänkt hudförändring på hö sida  – 6 stygn. Det känns som jag legat mycket på den sidan. Kan hända var det därför som jag sovit oroligt och vaknat flera gånger.

Men vad gör väl det när man vaknar till ett strålande väder och ”ut-och-grilla-korv-tarmen” gör sig påmind till max! Fika korgen är snart packad och sen åker jag och vovven ut på nån liten tjärn och lapar i oss några liter D-vitaminer!

Jojo, jag vet…. Ska ta det försiktigt i solen och inte dra på mig mer hudförändringar.

Kameran åker med, så några bilder kommer nog till kvällen…

Jag är ju en sån person som funderar mycket, som vänder och vrider för att förhoppningsvis hitta bästa tänkbara lösningar – oavsett vad det gäller!

I morse låg jag och tänkte på hur mycket omgivningen betyder när det gäller att göra en förändring. Hur mycket stöd och pushning jag behöver för att nå mina mål och delmål.

Om omgivningen hela tiden kommer med inlägg som ”det klarar du aldrig”, ”men VARFÖR ska du ens försöka?”, ” Åh vem faan tror du att du är?” ”Nä, det är du för fet för” eller ”Nä, det är du för gammal för”..

Det tror väl  tusan det att man tappar sugen vid såna tillfällen!

Men vilken tur att jag aldrig tappar tron på att man alltid kan förändras, att man alltid kan försöka med det man vill prova…. Vilken tur att jag älskar livet och håller fast vid min optimism!

Du vet….jag är ju lite eljest!

 

Vilken dag!

Kallt och blåsigt, har till och med snöat en hel del idag.

Dock har det blivit några promenader och den sista blir om en liten stund då hundarna ska ut på sin sista ”pink”-sväng.

Sen ska jag nog lägga mig tidigt och läsa en bok som jag fått låna av en granne. Ingen författare som jag känner igen sen förut, så det ska bli intressant.

Tro för den delen inte att jag är nån bokmal – men att koppla av och läsa innan man somnar är mysigt!

Börjat som smått att planera fredagens middag – tusan så sugen på en härlig köttbit och rikligt med kryddsmör. Gärna ett glas rött till….eller kanske två ??

Hade ett givande samtal på jobbet idag – tankarna började snurra angående det här med att mötas i kommunikation. Vad är det svåraste i ett samtal mellan två personer? Oavsett om man känner varann sedan förut eller inte.

Kan det vara att lyssna på den andre? Eller är det att försöka göra sig förstådd?

Måste man hitta en gemensam nämnare i samtalet? Eller kan man bara pladdra på?

I skrift är jag en ”pladdrare”, men i ett samtal….nja, jag vet inte riktigt.  Har nämnt det tidigare, nämner det igen; jag är en rätt vimsig/glömsk person, men jag tror jag har åtminstone en fot på jorden.

En blåögd, kanske lite naiv person…  Äsch, jag tror jag lämnar tankarna där och ger mig ut i vintervädret med hundarna istället!

 

Förändring

Har ni tänkt på hur mycket det finns att se framemot, så mycket att längta efter, så mycket att sträva efter….  Varje dag, varje ögonblick finns där både stora och små saker som tillsammans bildar pusslet ”Mitt Liv”.

Som idag, under långpromenaden med min hund, en granne och hennes hund. Lite kallt och blåsigt, så det kändes som det vara flera, flera minusgrader. Men rätt klädd och bra skor, så var det underbart härligt att vara ute, se hundarna hur de sprang och busade. Vilken livsglädje!!!

Tänk om man själv var så lätt och ”busig” i kroppen, vilken lycka det skulle vara.

Fast….det finns de som sitter/ligger där de är och skulle ge vad som helst för lite frisk luft, vissa skulle kanske inte ens våga drömma om en promenad i skogen.

Är det så det är här i livet? Att man längtar till något/någon man inte har tillgång till? Att man hela tiden strävar efter något bättre, finare, lättare etc.? Oavsett vilken situation man befinner sig i?

Varför inte bara stanna upp, se var jag befinner mig i mitt liv och känna efter om det verkligen är så här jag vill ha det i mitt liv??!!

En förändring är aldrig lätt och den går kanske inte heller smärtfritt fram. Men är den värt allt besvär? Är verkligen ”gräset grönare på andra sidan”?

Det finns mycket jag längtar efter, det finns mycket som jag skulle vilja förändra – men jag är osäker om jag har det modet, förståndet att inse vad den förändringen innebär och framför allt, kan jag acceptera det jag inte kan förändra?

Att leva är inte det lättaste!

 

Gó limpa

Jodå – limpan blev suveränt god och helt i min smak.

Dock kunde jag ha blandat i lite grovhackade nötter för tungmotståndets skull.

Å jag är faktiskt förvånad över att fiberhusken inte kändes som en ”snorig” ingrediens, så det var verkligen lyckat!

Har du vägarna förbi – kom in för en kopp té/kaffe och väldigt god smörgås!